Om byggnadsinformationsmodellering

För att underlätta arbetet för arkitekter och projektörer har vi tagit fram BIM-objekt för GPR1 och GPR3 helglasräcken både för Autodesk Revit och Archicad. Dessa kan laddas ned hos våra produkter: GPR1 räckesprofil och GPR3 räckesprofil. En video med användaranvisningar för Revits BIM-objekt hittar du här, användaranvisningar för Archicads BIM-objekt finns att ladda ner i pdf-format i en egen mapp. Dessa är parametriska BIM-objekt som kan användas med den valda programvarans räckesverktyg.

I artikeln som följer nedan hittar du en närmare beskrivning av BIMs egenskaper och möjligheter.

Vad betyder termen BIM?

I ett större sammanhang har BIM två betydelser: (1) Building Information Modelling och (2) Building Information Management eller (1) Byggnadsinformationsmodellering och (2) Byggnadsinformationsstyrning. Den här artikeln fokuserar på (1) Byggnadsinformationsmodellering.

Vad är då BIM?

BIM betecknar en tredimensionell modell med tillhörande data, d.v.s.

BIM = 3D geometri + data (t.ex. om material mm.)

Tonvikten i ordet BIM ligger tveklöst på ”I”, d.v.s. information. När vi ser tillbaka på tiden ett tiotal år kan vi säga att BIM har egentligen alltid använts inom byggnation, fastän i en annan form. När man behövde montera t.ex. ett räcke eller en ihålig panel på en byggplats, fick räcket alltid levereras tillsammans med en 2D ritning och ett tekniskt datablad med produktspecifikation. Numera presenteras samma information i form av en 3D-modell som även ger tillgång till produktspecifik information, 2D-ritningar mm.

Vilken nytta har byggmästare av BIM?

Byggmästare får ett projekt som är betydligt bättre genomtänkt. Ett modellerat projekt innehåller upp till 90 % färre fel än ett 2D-projekt. Det innebär mindre improvisering och färre nödlösningar på byggplatsen. I slutändan får kunden en bättre genomtänkt byggnad. I en välgjord BIM-modell hittar man snabbt och bekvämt alla materialvolymer, kan planera tiden mer precist, upprätta modellbaserade budgetsystem mm.

Vilken nytta har materialtillverkare av BIM?

En BIM-modell kan jämföras med lego som innehåller klossar som balkongräcken, fönster, dörrar, köksbänkar och kontorsstolar, d.v.s. olika BIM-objekt. Var för sig är dessa bitar kanske inte så värdefulla. I en helhet, t.ex. i en helhetsmodell för en kontorsbyggnad, får dessa element däremot en mycket större betydelse både för arkitekten, projektören, byggmästaren och även för kunden. Dessa legobitar gör det lättare att skapa en modell av byggnaden med hjälp av de lösningar som finns och erbjuds på marknaden. Det i sin tur hjälper att spara tid för alla inblandade parter. Arkitekten behöver inte uppfinna produkter själv, medan byggmästaren snabbt får fram den översikt och de volymer som behövs. Kunden får en väl genomtänkt lösning och en mer exakt modell över utförandet. Alla vinner på det.

Vad är då en sådan BIM-legobit eller ett BIM-objekt?

I grunden är ett BIM-objekt ett digitalt duplikat av en viss produkt. Med produkt menar jag här t.ex. en dörr, ett fönster, ett dörrhandtag, ett trappräcke, en konstruktionsdetalj, belysning mm. Produkten som man annars kan se i ett företags försäljningslokal kan nu skådas digitalt och virtuellt så att en arkitekt eller projektör kan använda den i sitt koncept för en byggnad/anläggning.

För att uppnå bästa stabilitet och effektivitet i en byggnads livscykel som helhet är det viktigt att alla materialtillverkare börjar tala ”BIM-språk” och tar fram sådana digitala duplikat av sina produkter som projektören/arkitekten kan använda i sina byggnaders/anläggningars helhetslösningar. Det vore ju oproffsigt att i ett projekt för en kontorsbyggnad som ska byggas i Estland använda räcken eller fönster från exempelvis en amerikansk tillverkare bara därför att de estniska tillverkarna inte hänger med i utvecklingen.  

I en väl uppbyggt BIM-modell hittar man relevanta volymer förhållandevis enkelt. T.ex. hur många räcken, fönster eller dörrar med vissa mått modellen innehåller. BIM ger maximal nytta först när alla inblandade parter har den förmågan som krävs.

Vilken programvara används för en BIM-modell?

Marknaden erbjuder talrika programvaror med olika kapacitet och prisnivå för framtagning av BIM-modeller. Några av de vanligaste programvarorna som används av estniska och nordiska projektörer och arkitekter är Autodesk Revit, Archicad och Tekla.

Autodesk Revit är en ganska universell programvara som möjliggör framtagning av både konstruktionella och arkitektoniska lösningar. Archicad är en programvara som inriktar sig mer på arkitekter, med möjlighet att snabbt och bekvämt ta fram arkitekturmodeller och koncept för en byggnad. Tekla har ett större fokus på konstruktioner som t.ex. stål-, betong- och armerade betongkonstruktioner och modeller.

I en idealvärld bör alla BIM-objekt ha skapats för användare av både Revit och Archicad. Det av den enkla anledningen att räcken, dörrar, fönster mm. som tagits fram för en viss programvara inte kan öppnas i en annan. Räcken som har tagits fram för Revit kan inte öppnas i Archicad och vice versa. Samma gäller exempelvis konstruktionsdetaljer. Därför bör vi sträva efter att konstruktionens BIM-objekt finns tillgängliga för både Revit och Tekla program.

Vad är BIM-kataloger och varför behövs dessa?

BIM-katalog är ett tekniskt bibliotek med material från olika materialtillverkare, oftast uppdelat på regioner, som projektörer/arkitekter kan använda i sitt dagliga arbete för att underlätta sina arbetsflöden. Tanken är att erbjuda alla materialtillverkare en gemensam miljö där arkitekter/projektörer hittar nödvändig teknisk data och BIM-modeller utan att varje tillverkare behöver lägga upp det på sin hemsida.  För det mesta är dessa miljöer direkt kopplade till de BIM-programvaror som används – som t.ex. ProdLibs digitala produktkatalog är kopplad till Revit, Archicad m.fl.

Det är ytterst användarvänligt då arkitekten/projektören slipper slösa sina arbetstimmar på att söka efter och ladda ned information och modeller från olika tillverkares hemsidor och hittar allt som behövs direkt i sin programvara.

Var startar och var slutar BIM?

BIM startar från kundens vision att skapa något, där den även slutar, efter att visionen har förverkligats. Så har det egentligen varit i tusentals år, när våra historiska personligheter har förverkligat sina idéer. Den enda skillnaden är att när stora projekt till en början genomfördes under ett tiotal år eller kanske t.o.m under en hel livstid, kan hela stadsdelar idag uppföras  på ett fåtal år.  Hur är det möjligt? Svaret är enkelt. Allt sker mycket mer effektivt. Mänsklig handkraft har bytts ut av människostyrda eller numera även robotstyrda maskiner och drönare. Projektritningar görs inte längre för hand på papper utan med användning av 3D-möjligheter. Också kontakter mellan olika aktörer i ett projekt är mer effektiva. Enklare utryckt hjälper BIM i slutändan att uträtta samma saker som förut, men göra det mer genomtänkt och mer effektivt. Strävan är att kunna använda samma BIM-modell även senare i förvaltning av den uppförda byggnaden/anläggningen. För vem vill samla och söka information om sin byggnad i ett projektarkiv bland en massa gulnande papper om allt detta lätt kan lagras på ett USB-minne eller i molnet som man när som helst har tillgång till?

Skriven av: Kaur Tull, TULITEC OÜ